Tänker börja undervattens filma igen men mitt gamla undervattens film kit är så gammalt att det inte ens känns aktuellt att beskriva det, men det nya kitet är spännande att jämföra mot det gamla då det har hänt så jäkla mycket på de 12 åren sen jag la fenorna på hyllan!
För mig var det här en jäkla reminder på att det har hänt en hel del på de åren som gått sedan jag på allavar filmade under vattnet, så det ska bli kul att börja igen, för det är som med allt annat som har med video att göra, det har blivit otroligt tillgängligt, mindre, lättare, billigare och bättre.
Den korta summeringen är att det nya kitet har typ: 4 ggr upplösningen, mer än 10 ggr dynamic range, kostar 1/5 del, inte ens 1/10 del i vikt och storlek. Det är de senaste 10 åren av teknikutveckling i ett nötskal.
Ett ”funny thing” som understryker hur mycket teknik och teknikbranschen förändras, det enda av företagen som gör prylarna i nya undervattens kitet som fanns för mer än 10 år sedan är italienska Flex Arm som gör armarna som håller Lume Cube lamporna. Min take away från det, är att om en ska starta en producerade verksamhet så är det en mycket bättre affärsmodell att göra produkter som är del av ett större ekosystem, där ens egna produkt supportar andras produkter och en blir en integrerar del av andras framgång (förmodligen en ganska gammal lärdom, men det är en sån grej som en inte kan bli påmind om tillräckligt ofta).
Apropå Lume Cube kitet, i skrivande stund så kollade jag upp vad den skulle kosta att köpa från Med tull och allt sånt så blir det lite bökigare att köpa direkt från lumecube.com men deras “kit” (190 USD) kommer med en transport väska som den lokala importören inte verkar ha än, eller så vill dom göra slut på lagret innan de tar hem den nya varianten.
UPPDATERING 1: Lume Cube lamporna fungerar super, ner till 17 meter, men då blir trycket för stort för knapparna och och de slutar fungera (Knapparna alltså, lampan fortsätter att lysa men det går inte att ändra inställningarna). Så för dykning mellan 18-30 meter funkar inte Lume Cube särskilt bra.
I mitt gamla undervattens hus sitter en Panasonic AG-DVC30 som jag 2004 var otroligt imponerad och förtjust i. Det här var ju verkligen “Back in the days” på min videoresa, AG-DVC30 spelade in på MiniDV band och max upplösningen på DV-Video är ju bara 720x576px (SD) och sedan var ju video på internet bara i sin linda, så när jag publicerade den här filmen på Youtube 2006 (förövrigt första filmen jag publicerade på youtube) så lyckades jag bara ladda upp den i 240p (SD är 520p)
Sen har jag lärt mig lite mer om hur en berättar med film och hur en klipper på de senaste 12 åren så det kommer ju inte att bli en rättvis jämförelse när jag uppdaterar den här blogg posten med en film inspelad med nya kitet. Men det är skoj med en jämförelse och det jag verkligen vill trycka på i den här jämförelsen är storlek, vikt, pris och tekniska förutsättningar.
Om du har överseende med 240p upplösningen så får det här representera vad gamla undervattens kamera kitet kunde levererar:
Bara för att ge en pris uppfattning att jämföra mot det nya kit ovan, men det här var länge sedan att jag glömt bort exakta priser på gamla kitet och när jag försökte googla runt på det så hittade jag inget, så priserna är rena killgissningar på vad jag har för mig att grejerna kostade så ta dem inte på för stort allvar:
Panasonic AG-DV30 ca 30.000 SEK
Equinox Video Housings ca 20.000 SEK
Undervattens glödtråd filmlampa ca 5.000 SEK Totalt, runt omkring: 55.000 SEK
UPPDATERING 3: För att summerar. GoPro Hero 7 Black med Supersuit och floaty handel med Bluewater filter är en FANTASTISK undervattens kamera både i pris, funktionalitet och portabilitet. Kort och gott så är jag super nöjd med den och vad det filmar!
En jämförelse av storleken nya och gamla kitet.
Sedan ska ju grejerna transporteras också. Gamla och nya väskan sida vid sida. Och den där Pelican hard-casen släpade jag runt sydost Asien i två år (inte undra på att jag har ont i ryggen).
Fick en fråga om vad som behövs för att göra en bra portabel pod-studio som gärna också hanterar video, så syftet med den här posten är att om du också funderar på det så kanske den här posten kan spara dig lite tid. Jag förutsätter att du har en nyare iPad för att köra Mevo app:n och koppla in mixern på men i övrigt så är det ett hyfsat komplett kit för att komma igång på en ganska hög nivå.
Om du inte vet vad en Mevo gör så förklarar den här filmen det hela ganska bra.
UPPDATERING: getmevo.com har äntligen skaffat en Europeisk distributör så nu går det att köpa Mevo Plus Pro Bundle (EU) även inom Europa så du kan styrka punkt 1 och 4 i listan nedan om du köper det här färdiga paketet.
Vad behövs för att bygga en Mevo studio?
I ett försök att ge dig en översikt av de sex olika komponenter som behövs och som vi ska på nedan, här är dom:
Kamera
Ljudmixer
Mikrofon
Stativ
Hörlurar
Ljus
Jag förutsätter att du har en smartphone eller padda som orkar att köra Mevo App:n men jag rekommenderar dig verkligen att använda en iPad (eller motsvarande) så att du ser vad som händer och du får plats med fingrarna om du vill styra den manuellt, samt att det är en hyfsat ny enhet så att den har processor nog att hantera videoströmmen.
1. Mevo Plus
Äntligen har Livestrem Inc. skaffat sig en europeisk distributör så att en kan köpa det färdiga Mevo paketet. Det här kitet innehåller egentligen allt du behöver för att komma igång och börja lära dig hur den funkar, resten nedan är bonus grejer för att lösa specifika saker som t.ex. att du vill kunna ta in ljud från fler personer.
Egentligen ska en köpa Mevo Plus Pro Bundle direkt från getmevo.com men de skeppar inte det paketet till europa (tydligen är batteriet för stort för flyget) så närmaste stället att köpa den är Tyska Amazon och där finns inte Pro Bundle varianten.
Det jag tycker är absolut sexigast med Mevon (utöver att det är en självkörande kamera, men det är en Skoda och inte en Tesla) är hur många olika sätt det går att få in ljudupptagningen i sändningen/inspelningen. 1. Mevon har en inbyggd mikrofon i kamera enheten, den är inte särskilt bra och avståndet mellan ljudkällan och mikrofonen blir alldeles för långt för att det ska låta bra, men för visa situationer kan det vara motiverat att använda den. 2. Koppla in en ljudmixer eller ljudkort direkt in i Mevo boost:n via USB-A. Det är så jag har gjort på header bilden till den här artikeln där jag har använt en Zoom H6 som ljudkort och kopplat den rakt in i Mevo Boost:n. Idag kan många ljudmixrar agera som ett ljudkort och skicka ut en digital ljudsignal via USB så har du tillgång till ett sånt mixerbord eller en nyare Zoom så kan du testa att använda den för att få in fler ljudkällor. 3. Ta upp ljudet från den devicen som du styr Mevon med. I mitt fall så använder jag min iPhone för att styra Mevon och då kan jag välja iPhonens mikrofon som ljudkälla. 4. Har din device en TRRS (Minitele headset-port) ingång så kan du koppla in en Smart mygga direkt i den ingången och välja den som ljudkälla i app:n. Men du kan också bara hänga ditt vanliga headset över axeln och använda den headset-mic:n som en mygga (headset tricket). 5. iOS och Android kompatibla ljudkort. Om du vill så kan du också koppla in ett ljudkort direkt till din styrande device via lightning eller USB (beroende på vad du har för device) direkt till din styrande enhet.
Betänk, Mevon är optimal om du står själv framför kameran och samtidigt ska vara producent, men om du skulle vilja vara flera personer framför kameran så behöver du fler mikrofoner och då måste du ha en mixer som har en kanal för ljudet, för varje person som ska höras i sändingen, och nu behöver du lite mer saker.
Saramonic SmartRig+
Finns i Lightning version men den här är Minitele TRRS, om du kör från iPad så gör det att du kan ladda paddan samtidigt, vilket gör den till mitt första handsval (Läs uppdateringen nedan om iRig Duo, så den här är numera mitt andra handsval) DigitalVideoTools 1057 SEK (SE)
IK Multimedia iRig Pro DUO
Lightningkontakt och jäkligt snygg, men dyrare och snor åt sig kontakten så att du inte kan ladda paddan samtidigt som du spelar in, därför mitt andrahands val. Men om du vill köra med en Iphone 7 eller senare så är det här alternativet för dig.
UPPDATERING: det verkar som om det går att koppla IRIG Pro Duo rakt in i Mevon med den medföljande USB-sladden. Jag har inte testat det här själv men enligt utsago ska det fungera, vilket underlättar workflowet betydligt och gör att den kontrollerande device:n inte är lika fastlåst om du vill få in ett mixerbord eller bara två myggor som ljudkällor till Mevon. Och med alla sladdar som kommer med Irig Pro Duo:n så är den ett formidabelt ljud multitool som går att koppla in i nästan allt: iOS, Android, Mac/Win och Midi.
Om du redan har en Zoom H4 (och uppåt) eller F4-8 så med några extra kablar så kan du använda den som ett ljudkort till Mevon genom att sätt Zoomen i ”USB Ipad mode” och då behöver inte köpa någon mixer (det är så jag gör, har tänkt att göra en film om hur jag kopplar in Zoom:n till Ipad/Iphone men inte fått tummen ur, om du inte lyckas googla dig till hur en gör så lägg en kommentar här om det så ska jag uppdatera posten men en instruktionsfilm om det).
3. Mikrofon
När det kommer till mikrofoner så finns det inga genvägar, du får vad du betalar för. Utöver det så är de två huvudsakliga faktorerna: ljudkvalitet eller mobilitet. I det här fallet är fokusen på mobilitet och funktionalitet. Jag anser att det som ger störst avkastning i att få en bra ljudupptagningen är att minska avståndet mellan ljudkällan och mikrofonen så mycket som möjligt. Det vi pratar om här är centimetrar som kan vinnas för att få bättre ljud, därför är det headset mikrofoner som är min rekommendation och den ska sitta i mungipan på personen som den ska ta upp ljudet från.
Två olika val, budget eller kvalitet, nästa val är riktat eller rundupptagande mikrofon. Den här setup:n förutsätter att du ska ta upp ljudet från två personer som sitter och pratar.
the t.bone EarmiKe – D EW
Det här är en budget Cardioid mic (riktmic) det gör att mikrofonen avgränsar ljudupptagningen väldigt mycket mer och ger dig ett klarar ljud med mindre slask än den rundupptagande mic, men faran med det är att om mikrofonen sitter fel så kan den missa ljudupptagningen, om du sitter och spelar in utan monitor hörlurar så kan det sabba din inspelning/sändning ordentligt.
Rundupptagande budget mikrofon, säkrare om mikrofonen skulle hoppa snett under en inspelning men tar upp mer ljud och det medför mer slask, sus och brus i inspelningen, är du (alltså bara en person som ska höras och hörs i inspelningen/sändningen) själv i en bra ljudmiljö med trevlig dämpad akustik så är det här den enklaste och billigaste (men nödvändigtvis inte den bästa, du får vad du betalar för) mikrofonen att använda.
IMHO den bästa headmic:n, riktad skärmad upptagning, bekväm att ha på sig, alla delar finns att köpa som resevdelar och en väldigt bra ljudupptagning. Dyr men sjukt bra.
Beroende på möbleringen där du spelar in så kan du behöva förlänga sladden mellan mikrofonen och mixern, det gör du enklast och säkrast med två stycken XLR-kabel mellan Minitele-XLR adaptern och mixern, längden på den kabeln bestäms av storleken och möblering av ditt studiorum samt om du kopplar in iRig Duo:n till Mevon eller din device som du styr Mevo:n med, i mitt fall klarar jag mig med 3 meters kablar.
När du vill gå vidare och göra en level-up så är det här bra att ha grejer nedan som radikalt kommer att höja nivån på dina inspelningar ordentligt.
4. Stativ
Nu när det går att köpa Mevo Plus Pro Bundel i europa så behöver du inte köpa till något stativ, det följer med.
Egentligen ett enkelt mikrofonstativ med Kulledshuvud med en gängfattning som passar stativet, billigare än ett kamerastativ men och så högt att du kan göra stående inspelningar med Mevon:
När du vill göra en ordentlig level up så är ljuset det som gör störst skillnad. Det här är ett två lamps-kit, så en lampa per person, det svider i plånboken med lampor men det är värt det när folk inte ser dödströtta och gråa ut i bild.
UPPDATERING: Fick tips om ett vettigt och framföra allt mer prisvärt ljuskit!
Det här är något av en rant om hur jag ser på ”kommunikationstrategi” och särskilt den delen som kallas Corporate-communications och vad det skulle vara en bra ide att tänka på i denna kommunikationsintensiva era vi just nu lever i. Om du nu efter att ha blivit varnad väljer att ändå läsa vidare, tänk då på att det här är min personliga bild och inte vetenskap.
Något som gnager väldigt mycket på mig är hur ordet ”strategi” missbrukas mest hela tiden. Oftast menar den som säger ”strategi” egentligen ”taktik”. Sedan är det fruktansvärt frustrerande att se hur ofta och mycket tid som läggs på strategier som sedan bara blir pappersriddare som ligger på hyllan och enda gången de dammas av och plockas fram används de för att beskriva hur vi INTE är och vad vi INTE ska göra. Det beteendet gör mig ledsen och besviken, i de flesta organisationer och företag så är den stora utmaningen att få folk att ”göra” saker, men oftast lägger vi mest tid och ansträngning på kontroll, istället för att motivera och lyfta fram bra föredömen.
Vi borde bygga hjältar och ambassadörer, istället springer vi runt med linjaler och beter oss som petimetrar (micro management).
Men tillbaka tillstrategier ochtaktiker. Som jag ser på innebörden av de orden, som används ofta i kommunikationsvardagen, så utgår jag från den militäriska innebörden. Strategin vinner kriget och taktiken vinner slaget. Översätter vi det till ett kommunikationsperspektiv så ska kommuniktionsstrategin leda till vad som är definierat i ”våra” mål och visioner och kommunikationstaktiken ska ge oss verktygen för hur vi genomför/implementerar strategin i delmoment (alltså vinner slagen som är delmomenten i strategin, krisen eller bara vår vardag). Taktikernas verktyg är som jag ser det mediabärare, tonalitet, form, plattformar och tjänster. Det är inte ett strategiskt beslut att en ska vara på youtube, det är ett taktiskt. Men att satsa på att ens innehåll ska spridas i vissa youtubekanaler kan vara ett strategiskt beslut.
Det jag tycker är spännande är att det är väldigt olika roller och personlighetstyper som vi pratar om nu. En bra strateg rör sig på ett helikopterplan eller är i omloppsbanan. Strategen ska se på helheten, de stor penseldragen och de stora konsekvensanalyserna, alltså en general vars uppgift är att vinna kriget. Taktikern å andra sidan är en do:er med fötterna på marken, lösningsorienterad, handlingskraftig och proaktiv med skygglappar för att ignorera det som inte brinner eller ligger framför näsan (är i siktet just nu). Men en baksida med det karriärs system vi har är att en klättrar i organisations hirrarkin genom att göra bra ifrån sig. Det innebär att om du är duktig taktiker så blir du med tiden automatiskt befordrad upp till en strategisk position. Som jag ser det är det inte alls givet att om du är en duktig taktiker så kommer du att bli en duktig strateg. För att fortsätta analogin, bara för att du gjort bra ifrån dig i skyttegravarna kommer du inte att bli en bra general.
Som jag ser det har vi i vårt modern sätt att organisera oss i företag och organisationer lånat mer än vi kanske är medvetna om från det militära. Det är inget konstigt med det, militära organisationsmodeller och strategier är extremt konkurrensutsatta eftersom misstag får ödesdigra konsekvenser. Valen av organisationsformer är därför de mest studerade och finjusterade vi har och det finns en anledning till att vi använder dem nästan överallt. De har varit under utveckling under hela vår historia och vi håller fortfarande på och tweekar den fram och tillbaka för att hålla den samtida och aktuell.
Nu tror jag att det skulle vara en lite för stor utmaning för den genomsnittliga organisationen att fullt ut implementera en ordergång som aspirerar att vara lika rigid och strukturerad som den militära (till deras försvar måste en påpeka att de har tillgång till vapen, vilket i min mening kräver lite mer översikt än tillgången till företagets twitter-konto).
Det jag vill komma till är att en bra general har ansvaret för strategin, vet med sig att ge tillräckligt mycket svängrum i sin order till översten som ska vinna slaget som ska leda till en seger i kriget, så att översten får möjligheten att vara kreativ och kan anpassa sig till situationen så som den ter sig. Vi i kommunikations-svängen har inte riktigt förstått innebörden av svängrum och att lita på att de övriga i organisationen har vett nog att kunna prata själva och utrycka bra saker.
För att översätt det här till en kommunikationsvardag, det får inte ta två dagar att svara på en interaktion för att den som är ansvarig för kontaktytan måste fråga om lov eller kolla detaljer, sätt parametrar på vad som är ”good enough” i korrekthet och lita sedan på personen sunda förnuft! En passus, en ”interaktion” kan ju vara en kommentar, inlägg, osv! Men ur avsändarens perspektiv är det här en färskvara. Om du som kanalägare vill behålla en tittare/läsare/lyssnares uppmärksamhet så ska du se till att svara på den interaktionen så snabbt som möjligt, om inte för att visa att du är uppmärksam och bryr dig. Det är väldigt individuellt vad en person har förattention span, men vi vill också nå dem när de är i ett emotionellt tillgängligt tillstånd, de valde att ta kontakt med oss, då ska vi passa på.
Jag är osäker på vart det här micro management kontrollbehovet inom kommunikations sektorn kommer ifrån men en teori jag har haft länge, är att på den tiden när vi började ta kommunikation och marknadsföring på större allvar (stenåldern alltså) så fanns det bara köpt utrymme och redaktionellt plats. Det fanns ingen ”förtjänad exponering” eller egna kanaler så som nätet erbjuder idag. I den gamla världen så kunde det ta veckor, månader eller till och med år att fixa en kommunikativ ”dodo”, vilket var dyrt både i det faktiska arbetet och att det tog bort fokus från den egentliga strategin. I förlängningen så medförde den här risken en väldigt försiktighet och kontrollbehovet blev normen inom kommunikations skråt.
Men i det moderna kommunikationssamhället där vi har internet och en kan ändra och anpassa i all oändlighet så är det här inget egentligt problem och skulle en ”bobo” slinka igenom så är det oftast någon av de första 5 som läser/tittar/hör som gör väsen av sig och en kan göra en liten pudel innan det blir ett faktiskt problem som medför faktiska kostnader eller konsekvenser.
Det är så lätt att glömma bort att nyckelordet i sociala medier är just det sociala men vi fortsätter bete oss som broadcasters och så undrar vi ändå hur det kommer sig att bloggarna och youtubersna blir sånna rockstars och våra kanaler har svårt att komma upp i 1000 prenumeranter.
Sedan är det en stor begränsing (en skulle kunna säga problem) det här med att allt ska ligga i en och samma kanal. Det är ett ganska riskfyllt beteende, alla ägg i en korg. Vi vill ju ha många röster och att det ska vara mångfacetterat. För på nätet är den egentliga kraften: hur många olika röster sprider ditt budskap. En röst försvinner fort i sorlet.
Dröm scenariot är ju att ha och vara en del av en organisation där individerna är trevliga, lojala, smarta och stolta. Som pratar med många röster om vad de gör, är intresserade av och ser fram emot. Något av det sorgligaste jag ser på nätet är när personer känner sig manade att skriva i sina bio’s ”åsikterna uttryckta här representerar mig och inte min arbetsgivare”.
Men för att loopa tillbaka till strategi och taktik. Vad jag anser att vi behöver, är att bli bättre att sätta kommunikationsstrategier som lämnar svängrum för flexibilitet, som tillåter taktikerna som ska göra jobbet, att hitta kreativa lösningar som är situationsanpassade och jobbar mot att ge så optimala förutsättningar som möjligt för att målen och visionerna ska uppfyllas. Förvaltningsbaserad kommunikation fångar inga nya intressenter (läs: det är svårt att få prenumeranter om du är tråkig).
Citatet nedan var sant på 1800-talet och står sig fortfarande starkt idag, har du tid över gå in och läs artikeln omMoltke på wikipedia, mycket av det han hittade på i mitten av 1800-talet är sånt vi än idag använder i modern projektledning.
”No plan of operations extends with certainty beyond the first encounter with the enemy’s main strength” (or ”no plan survives contact with the enemy”)
En endags workshop i hur en jobbar med mobilvideo i klipp form.
Målet med workshopen är att deltagarna efter kursen ska kunna gå från ide till inspelning och vidare till publicering på 15 minuter.
Grundtanken med den här workshopkursen är att den bästa kameran är den som en har med sig och sin smartphone har en alltid med sig.
Nyckelordet i ”smartphone” är fortfarande ”telefon” och med det kommer begränsningar, så istället för att jobba emot dem, hur kan en tänka om filmformaten och jobba med begränsningarna och gör dem till möjligheter.
De två största utmaningarna som workshops deltagarna har att ta sig över är faktiskt inte tekniska, utan mänskliga. Den första och största utmaningen är att dom flesta människor idag faktiskt aldrig har jobbat med video och den berättarstil som video innebär. Alla är vana att jobba med text och den nivå av kontroll det medför, men är inte alls vana vid tankesättet som film och rörligbild utgår ifrån, där du som producent helt sitter i händerna på att någon annan ska leverera historien som du vill berätta. En skulle kunna likna det med att gå från att vara drillsergent till att bli dagisfröken över en dag. En mer sanningsenlig bild av att var producent är att jämföra det med att vara coach eller guide där ens jobb är att hjälpa den som står framför kameran att berätta historien som du vill förmedla. Det andra stora problemet är att folks generella referenspunkt när vi pratar om rörligbild är TV. Det är väldigt få förunnat att jobba med den budget som TV kanaler generellt har, även för sina små produktioner. Dessutom är det värt att tänka på att det är toppen av isberget av alla de professionella video-arbetare som får privilegiet att jobba med TV. Så när du får ett team där alla komponenter av teamet är resultatet av en väldigt konkurrensutsatt process, så blir även det mediokra väldigt bra.
Det är därför viktigt att ge kursdeltagarna en mer nyanserad bild av vad de kan producera med en mobiltelefon och att få dem att jämföra sig med varandra snarare än det som de ser på TV eller i super producerade podd:ar.
Ur ett kommunikativt perspektiv så är den stora vinsten att börja jobba med mobilvideo, att det blir ett starkt komplement till den traditionella textartikeln och att en kan börja visa upp en mer realistisk bild av saker, händelser och människor.
Mer praktiskt hur skulle en sån här kurs kunna gå till:
Normalt för en sån här workshop så har jag max 6 st deltagare på två handledare, det här är för att deltagarna faktiskt ska lära sig något och vi ska ha tid att coacha dem individuellt. När vi gör övningar så arbetar vi i två grupper och då får deltagarna handledning under övningstiden. Det går att genomföra workshopen med en större grupp men då hinner en inte gå igenom alla deltagarnas övningsfilmer och det blir inte lika mycket individuell coaching vilket i sig leder till att deltagaren inte lär sig lika mycket.
Den stora utmaningen för mig som workshopledare är att få igång deltagarna och få dem att känna sig bekväma både bakom och framför kameran så att de slutar tänka på hygien-faktorer som teknik och form. Istället vill jag få dem att börjar tänka berättande och kommunikation.
Ett bra verktyg för att få dem att bli mer bekväma med att publicera filmer på internet är att köra kursen i en stängd facebook-grupp där både deltagarna och jag som workshopsledare kan posta övningsfilmerna så alla kan se varandras prestationer och därmed lära sig av varandra. Kursansvarig hos arrangören är admin för gruppen och är ägare till gruppen så att ni kan återanvända den i framtiden, även utan mig eller om ni använda gruppen för att hålla kurser i andra ämnen. Det är arrangören som ansvarar för att alla blir inbjudna till gruppen och att det är gjort åtminstone en vecka innan kurs tillfället då jag brukar posta några filmer innan kursen för att värma upp deltagarna och göra dem bekväma med mig.
På plats i köttet planen!
Den stora poängen med ”i köttet” delen är att tvinga deltagarna att testa och förhoppningsvis få dem att komma till slutsatsen att det inte är så farligt som de tror.
Varje deltagare ska göra 3 st filmer under workshopen som de SKA publicera i den stängda FB-gruppen, det här gör vi för att det är en del av processen att kunna publicera och få spridning på de filmer som de producerar. Deltagaren ska också testa alla de olika rollerna som finns i en produktion, det är viktigt att skapa empati hos deltagarna för hur det är att stå framför kameran, det gör dem till bättre producenter. Deltagarna ska ta med sig en smartphone, headset och laddare till telefonen (det fungerar lika bra med Iphone som Android telefoner). Det är bra om deltagarna tar med sig datorer men det är inget måste.
Deltagarna behöver inför kursen ha eller sätta upp ett facebook konto och en egen youtube kanal.
Schemat för dagen ser oftast ut som följer:
Vi börjar kl 09 och slutar kl 17 (-1h lunch och -2×30 min för- & eftermiddags fikapus) så får vi ut 6h aktiv kurstid. Deltagarna brukar vara rätt korvstoppade efter en sån här dag. 0900 Hej och välkommen
Video som berättarverktyg – introduktion (Vilka är vi och varför är vi här).
Mobilen som filmkamera – Jobba utifrån dess begränsningar till hur du håller den, best practice.
Den inbygda Kamera app:n
Youtube capture app:n
Ljudupptagning – intern-, headset- eller en riktig reporter-mic.
Ljudmiljöer – var ska man spela in, exempel på bra och dåliga inspelningsplatser.
Ljusmiljöer- bra och dåliga exempel på inspelningsplatser.
Ladda upp på Facebook vs. Youtube och varför titel och beskrivning är superviktigt när en publicerar.
1030 Förmiddagsfika 1100 Intro till Övning 1 Intervjusituationen 1110 Övningstid, deltagarna delas upp i grupper om 3 st i varje grupp. I varje grupp gör de 3 inspelningar så att alla i gruppen får testa på de tre olika rollerna: reporter, fotograf och intervju-offer. 1140 Återsamling och ladda upp filmerna samt titta gemensamt på några stickprov.
1230 Lunch
1330 Intro övning 2 Ståuppan 1340 Övningstid för övning 2, deltagarna delas in i nya grupper om 2 i varje grupp och byter mellan att vara regissör och att stå framför kameran. 1410 Återsamling och ladda upp filmerna samt titta gemensamt på några stickprov.
1500 eftermiddagsfika
1530 Intro övning 3 Instruktionsfilmen 1540 Övningstid för övning 3, deltagarna delas in i nya grupper om 2 i varje grupp och byter mellan att vara regissör och att stå framför kameran. 1610 Återsamling och ladda upp filmerna samt titta gemensamt på några stickprov. 1700 SLUT
Ibland händer det att det är en grupp som är väldigt snabb och då har jag en reservövning att kasta in som heter ”Fuck Up övningen” som är en tävling i att göra en film med så många fel som möjligt, det är kul och ganska oväntat att de ska göra så fel som det bara går men får dem i grupp att reflektera över vad de gjort under dagen.
I den här övningen delar vi upp deltagarna i två grupper som gör en film var. Sedan tittar vi på filmerna tillsammans och räknar uppenbara “fel”. Huvudsyftet med övningen är att få dem som grupp att diskutera vad som är ett fel och därmed underförstått få dem att trigga på vad som är rätt. Och det brukar bli rätt roliga filmer när de inte känner sig tvingade att vara så seriösa.
Om gruppen är lite mer trött så kör jag en summerande föreläsning där jag går igenom vad vi lärt oss under dagen och vilka saker som är nyckelfunktioner. ”Första 15 ggr du gör det här, övar du fortfarande” är något jag tjatar om hela dagen, för att få deltagarna att förstå att det här är något som en behöver öva på och att de inte ska känna någon stress, förrän film nummer 16. Det är väldigt få som lär sig ett nytt språk på en dag!
De tre övningarna och deras bakomliggande syfte!
Intervjusituationen! Syftet med den här övningen är att öva på de 3 olika rollerna i en intervjusituation: Reporter, Fotograf och Intervjuoffer. Att få deltagarna att tänka till över hur det är att stå i de olika situationerna och framför allt empatisera med hur det är i de andra rollerna. Hur blir man en bra reporter och om man inte är Janne Josefsson utan istället försöker hjälpa den som blir intervjuad att leverera en bättre historia. En intressant sidoeffekt är att det här blir en bra mini mediaträning när man får testa att stå både framför och bakom kameran. De gånger jag har fått repetera övningen med samma grupp några dagar senare har vi alltid sett en otroligt stor förbättring av leveransen och empatin, både framför och bakom kameran. Man arbetar i en grupp om 3 och roterar så att man gör samma övning 3 ggr men med olika roll varje gång.
Ståuppan! Det varnade exemplet. Det här är det som är absolut enklast för ”producenten” men tveklöst svårast för den som står framför kameran. So far, har jag inte träffat någon som är bekväm ensam framför kamerna från första ögonblicket. Men den här situationen är ett fantastiskt bra tillfälle att öva enklare personregi, hur hjälper jag någon som måste stå själv framför kameran att leverera historien? Jo, man får två försök på sig, med feedback emellan tagningarna. I den här övningen så är rollerna: huvudperson (ensam framför kameran, titta in i kameran och därmed titta i ögonen på den som tittar på filmen), fotograf (ansvara för att ljud och bild blir bra) men är också regissör som lyssnar och tittar på “hur” huvudpersonen berättar historien och ger mellan tagningarna feedback till huvudpersonen för att förbättra nästa tagning).
Instruktionsfilmen. När det vi ser i bild och det vi hör ska vara i synk. Den här övningen är en manusövning i det fördolda. Fotografen och ”presentatören” ska vara i synk och ha bestämt i förväg vad tittaren ska ”se” och vad ”presentatören” ska berätta i Voice over’n. Syftet med den här övningen är att ge deltagarna ett gemensamt lingo för vad det innebär med närbild, halvbild och vidbild men framförallt få dem att prata ihop sig innan de börjar filma. Det här kan låta som en trivial övning men de flesta har stora problem med den, för det visar sig att vara en teamplayer när det är skarpt läge, inte är så enkelt som att säga det.
Uppdragsgivaren kan kunna ta en funderar på vilka olika situationer/scenarion det finns i organisationen där mobilvideo skulle kunna vara ett passande verktyg, då skulle jag tillsammans med deltagarna kunna diskutera fram olika sätt där vi kan använda de här tre filmformaten göra filmer utifrån de förutsättningar som situationerna erbjuder.
Juni 2017, Arjeplog, Cheyenne och jag håller en mobilvideo kurs för Swedish Lappland och i övning 3, som går ut på att en ska göra en instruktionsfilm. Den här övningen är egentligen en ”manus” övning i det fördolda och syftet är att fotograf och presentatör ska ha synkat upp sig innan en startar inspelning. Som tittare ska det du ser och det du hör vara matchat och för att genomföra det här måste de prata ihop sig innan och göra ett grundläggande bildmanus.
Det är Marias tur att vara fotograf och Fredrik ska hitta på något att göra en presentation om, han tittar sig runt, vad har jag att jobba med, torra kakor och en snusdosa. ”Ja, men va fan jag gör en instruktionsfilm för hur en pratar skelleftemål” sagt och gjort.
Plötsligt händer det! Var uppe i #arjeplog tillsammans med Cheyenne och höll en mobilvideo-kurs för #swedishlappland
I övning nr 3, som är om hur man gör en instruktionsfilm, så gör Fredrikoch Maria en film om hur man gör för att prata Skellefteå-dialekt. Det här är ju bara en övning och Fredrik improviserar ihop en story, och den blir rolig och vi blir klara med övningen och det är inte mer med det. Men ryktet går och Maria postar filmen på sin Facebook, 24h senare så har filmen 30k views och Norran hör av sig om den här ”viral succén” och vips så tar sig filmen ut från Facebook till verkligheten. Tack Maria och Fredrik for making my point så jäkla tydligt
Nu börjar det hända saker och flera medier plockar upp ”viral succén” och sprider den vidare, sedan finns det ju visa fullingar som rippar filmen och lägger den i sin egen spelare istället för att länka mot den publika originalkällan. Två månader senare har filmen 100k views och hypen börjar sakta ner då filmen har försvunnit ner i flödena.
För att summera, den stora poängen med mobilvideo är IMHO att den tekniska kvaliten är väldigt underordnad kvaliten på innehållet. Om en har en bra historia så kvittar det med vilken sorts kamera en använder eller hur många pixlar det är i filmen. Oftast är det motsatsen som är saningen, en gris i kostym är fortfarande en gris.
Artikel på Norran.se
Artikel på SVT men istället för att länka eller embeda originalet så har de rippat filen och lagt det i sin egen spelare.
Sedan tog filmen steget ut i skogen och blev omnämnd i pappers versionen av Västerbotten kurriren så att även folk på tandläkarmottagningar kunde läsa om viral succén.
Under sommaren var vi ute och seglade med Briggen Tre Kronor af Stockholm. Briggen är ett fantastiskt projekt som grundar sig i en ideell förening, med ambitionen att hålla den civila sjö historien levande och sprida den vidare. De har också ett sidoprojekt: Hållbara Hav som bland annat går ut på att rädda Östersjön och öka medvetenheten om hur beroende vi är av vår hav.
Vår del i det här var att hjälpa Briggen att producera ett gäng filmer för visa upp de olika delarna av Briggens verksamhet och vad de innebär. En utmaning för både föreningen och bolaget Briggen Tre Kronor är att hålla skeppet i drift, en stor utmaning. Vi följde med på en segling från Visby på Gotland till Kokta i Finland och under 4 dagar så producerade vi så många filmer som vi hann med. Vi har publicerat 6 filmer från resan och har några kvar som inte är klara ännu. Det ska bland annat bli en film om varför en ska bli medlem i förening och en längre mini dokumentär baserad på en längre intervju med skepparen Allan som var med och ritade riggen för skeppet. Men de filmerna tar lite längre tid att göra då de kräver mer i klippningen, det är det där ständiga problemet med mån av tid.
Det som var kul med det här projektet var att vi hade just ”tid”. Då vi åkte med på en kryssning så kunde vi känna in oss lite mer på skeppet och lära känna människorna i besättningen och få dem mer bekväma med oss och våra kameror. Det här är verkligen inte normalt för oss ur ett filmproduktions perspektiv, oftast tillåter inte vår uppdragsbudget mer än en dag på plats och det gör att en ofta får forcera fram leveranser. Nu kunde vi istället vara lite mer försiktiga och börja med de extroverta personerna som var naturligt bekväma framför kameran och visa för resten att det inte var så farligt och att det kan var ganska kul att vara med i en film. Därför var den första filmen vi gjorde den om ”Stag vädning” vilket (har vi lärt oss nu i efterhand) är något som seglarfolk tycker är jäkligt coolt.
Rundvandring ombord på Briggen Tre Kronor
Intendent Amanda guidar oss runt skeppet! Syftet med den här filmen är att ge potentiella passagerare korrekta förväntningar om livet på skeppet.
Den här filmen är faktiskt ett bra exempel på hur en kan levla upp bruksvideo. Den är inspelad med en GoPro kamera men vi satte en trådlös mygga på Amanda och spelade in ljudet separat och synkade inspelningarna i redigeringen. Den stora vinsten med det här vara att då kunde Amanda vara ganska spontan i hur hon guidar kameran runt Briggen. Det gjorde att inspelningen av filmen blev radikalt kortare. Sedan la vi också på en engelsk textning av filmen för att öka dess tillgänglighet.
Apropå det här med textning. Normalt brukar jag rekommendera att en använder youtubes inbyggda textningsverkyg, där du kan endera ladda upp en fil eller använda deras egna verktyg för att skapa en textning. Tyvärr så har inte så många upptäckt den här funktionen och slår inte på den. Vilket är trist, så för att kringgå den problemetiken så brände vi textningen i videon, fördelen i det här fallet var att då filmen ska postas både på youtube och facebook, så följde textningen med utan att vi behövde göra något extra. Men som sagt, det så så mycket bättre om textningen ligger i en separat fil, då kan en få google translate med på köpet och välja vilket språk en vill ha på textningen, inte perfekt men ändå 95%, vilket är väldigt mycket bättre än ingen alls.
Maten ombord
Mat är väldigt tacksamt att göra film om, men kök är en ohyggligt tuff miljö att spela in i, det är alltid något som låter och är en ensam kock för att ett helt fartyg och lagar alla måltider så är det svårt att få en stund över att fokusera på att bli intervjuad. Det till trots så blev det en film för att visa upp både Kalle och den maten som han lagar. Värt att understryka att maten ombord verkligen är en kvalitetsgrej som gör att Briggen står ut från mängden.
Hantverket och underhållet av Briggen
Det här är en punkt där det finns oändligt mycket att berätta och det skulle kunna bli en hel youtube-kanal bara om det. Vi bad Båtsman Amanda att ge oss en heads-up när hon skulle fixa med något på skeppet, vilket bland annat gjorde att den här filmen om hur en fixar ett däck och vad ”drivning” innebär.
Man över bord övning
Action! Det här var verkligen en action-film, både innehållsmässigt och inspelningen. När Skeppare Allan bestämde att nu ska vi göra en övning, då fick vi 1 minut heads-up så det var bara att hänga med. Men det blev väldigt mycket känsla i filmen och om en jämför tittar siffrorna mellan filmerna så är det här uppenbarligen något som drar tittare.
Stagvändning med Briggen
Att stagvända med Briggen är något som besättningen är väldigt stolta över och tycker är väldigt coolt. Om en inte är en seglar människa (vilket vi inte är) så tog det en stunds förklarande att förmedla varför det är super coolt när ett 300 ton segelfartyg vänder på vad som relativt sett är en 5-öring. Lite som att göra en handbromsvänding med en full lastad långtradare.
To go about!
Vi tog med oss en utav våra små UAVs (DJI Mavic Pro) på seglingen, just för att fånga stag vändningen på ett snyggt sätt. Det här blev Briggen gänget så exalterade över att det blev en egen film bara av det materialt. Det här är rent dokumentations material men då vi ändå hade det så var det ju nästan inget extra arbete att göra en film av det.
Kan vara värt att nämna att starta och landa en UAV ur handen när sitter i liten jolle som gungar 1 meter upp och ner i vågorna är inte helt trivialt och min stress nivå var ganska hög innan jag fick ner den. Problemet är att en vill inte starta från ett objekt i rörelse med en massa saker som UAVn kan krocka med eller fastna i. Undrar du mer över det, här finns en instruktionsfilm om att starta och landa från båtar. Vi startade och landade från jollen då det är svårt att få stopp på Briggen utan att släppa ankaret.
360-video från bogspröt på Briggen!
Den här filmen spelade jag in under hösten 2017, alltså några månader senare. När vi var ute på sommar seglingen så ångrade jag flera gånger att jag inte tog med någon 360-kamera. Briggen är verkligen en unik plats och den har många platser i sig som särkilt uppmuntrar till 360-filmning, som bogspröt eller upp i riggen.
Det här är en ganska tråkig post vars enda syfte är att göra det enkelt för en utav mina uppdragsgivare att gå och få en snabb översikt av ganska många 360-bilder. Man får väl säga att en nackdel med de här nya medierna som 360° och VR är att det är inte lika lätt som med vanliga bilder och filmer att skicka över för leverans eller korrektur men jag antar att det kommer att normalisera sig på samma sätt som det gjort med äldre medier.
Det här är en sån där ganska ointressant bloggpost, om man inte är väldigt nördig när det kommer till webbdesign, då kan det vara väldigt intressant. Ska erkänna att jag inte hållet så bra koll på vad som händer i Danmark det senaste året, det mest intressant för mig i danmark är 23video.com som jag igår insåg (förmodligen sist av alla) har bytt namn till Twentythree.net. Men det är inte bara namnet de har spiffat upp, jäklar vad det har hänt saker under huven. Här en snabb demo av analysfunktionen som jag tycker är helt fantastisk.
Det här är deras live embed spelare, som nu går rakt ut från mitt köksbord. Det ska bli intressant att se vad som händer när jag är klar med den här sändingen. Jag har nämligen stängt av inspelningen av sändingen efter 7 minuter, sedan fortsätter jag att stream (alltså utan att spela in det.
Cheyenne och jag tog en tur upp till Älvkarleby för att träffa Teo & Sanna och deras ”Slott” för att leka med vår drönare och 360-kamera nu innan hösten tar ett för starkt grepp över löven och all den vackra färgen har försvunnit. Det här är resultatet.
Det som är så spännande med 360-bilder är att åskådaren får vara mitt i bilden, till skillnad mot traditionell fotografering och filmning där tittaren hamnar vid sidan av bilden och får titta in. Det här är ur berättarens perspektiv super spännande och jag går nu hela tiden runt och letar efter situationer där man kan bygga upp sådana bilder där publiken är i centrum.
Något som är extra spännande är vad man kan göra med den traditionella scen upplevelsen. Personligen tycker jag det är ganska tråkigt att sätta en 360-kamera på en scen, men om man istället tar bandet och ställer kameran i mitten så blir det mer spännande för tittaren, särskilt om du är ett fan som upplever att du får en privat konsert.
Vad är det som gör en bra artikel? Det vet jag inte men jag har en teori, om den är intressant så är det bra, om den är formaterad för webben så är det bättre. Men jag vet vem som förmodligen funderat mest på hur digitala medier fungerar, så efter Almdals veckan åkte Cheyenne och jag för att träffa Jonas ”Blindhen” Söderström och få vet vad som faktiskt är viktigt för att få en bloggpost att fungera.
När jag får ro i själen ska jag skriva vidare på den här posten och försöka formulera mina tankar om hur text och rörligbild kan samverka. Bloggen är IMHO den ultimata plaformen för att få medierna att samverka och bli något mer än summan av sina komponenter.